Post-Eurocon-utmattning

Det har gått en vecka sen Eurocon 2011 och jag har nätt och jämnt hämtat mig. Det är ju inte som om livets alla andra åtaganden tog hänsyn till att jag sov för lite och pratade och upplevde för mycket under fyra dagar. Nejdå, livet fnyser i min generella riktning och dundrar vidare. Mycket att göra på jobbet, förbereda inför semestrarna, förbereda inför Rom-resan och så midsommarfirande på det. Snabbspola fram till idag och jag har fortfarande inte haft tid och sinnesnärvaro nog att göra en post om Eurocon. För att fatta mig kort - det var fantastiskt roligt!

Torsdagen torde vara avklarad (förra posten) och fredagen var min stora dag. Jag grundade så gott jag kunde med en rejäl frukost, väl medveten om att min nervositet skulle påverka mitt matinitag senare under dagen. Sen drog jag och Kapten ut på stan för att hitta bra kaffe, ta en promenad och äta lunch. Vi var tillbaka i tid för den första paneldebatten vi prickat för och i och med det så stampade allt på. Tiden kändes som om den rusade förbi (varje föredrag var ca 40 min långt, men det kändes som kortare) samtidigt som den sträcktes ut i det oändliga (det är märkligt vad man hinner med om man planerar noga). Jag lyssnade på panelsamtal om infodumpning och jag gick på ett par högläsningar och så träffade jag mängder med folk. Flera ansikten var bekanta från Swecon förra året och det var kära återseenden, även om de var hastiga. Sen kom kvällens höjdpunkt för mig - hedersgästintervjun med Elizabeth Bear.

Den var på stora scenen, filmad av UR och naturligtvis överlever ingen plan mötet med fienden, i det här fallet tekniken. Med en superhjälteinsats av Socialistsimon lyckades vi avvärja haveri och jag fick chans att visa upp Bears omslagsbilder för publiken, och för hela svenska folket när programmet väl sänds. Bear har en fantastisk bredd i sina böcker och det kändes som om det vore dumt att missa chansen att visa upp hennes författarskap för alla, när vi nu hade tv där och allt. Så jag hade grupperat hennes böcker kronologiskt efter den första i varje serie och det blev ett svep genom hennes författarskap, från första bokpublikation 2005 (fast hon skrivit sen 1995) fram till den sista delen av hennes senaste trilogi som kom i våras. Hon är makalöst trevlig, glad, generös med sin person och sina erfarenheter och hon var lätt festens medelpunkt. Det var en heder och en ära att ha fått vara den som intervjuade henne.

Ett smakprov av intervjun nedan, hela ska komma på UR i september. Så fort jag vet när så får ni veta!

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=-xzG1lGe-Ac]

Efter att jag gjort mitt på fredagen förlöpte kvällen i något som närmast kan kallas tunnelseende. Jag hade varit så nervös att jag inte ätit sen den tidiga frukosten och adrenalinet gjorde sig påmint också. Jag har egentligen inte scenskräck, jag vet att jag vill göra det och jag har pratat inför folk förut - men det hindrar inte mig att bli nervös inför varje större grej i alla fall. Det är säkert till del anledning till att jag åkte vilse på vägen hem från stället vi åt på på kvällen. Den röda linjen delar sig, olyckligtvis vid hållplatsen innan Tekniska Högskolan, så jag hamnade på Karlaplan mitt i natten. Efter åtskilliga vänliga själar (och en och annan uttråkad och snorkig person) hittade jag tillbaka till hotellet och föll i säng.

På lördagen var vi på kongressen i god tid, hade ett späckat program och vi hade verkligen valt med omsorg var vi skulle lägga våra pauser, vilket inte hjälpte mig det minsta när jag blev ombedd att hoppa in och göra en kort intervju med EBear på SF-bokhandeln nere i stan mitt på dan. Så det var bara att ge sig av. Hon var charmerande där också förstås!

På eftermiddagen fikade vi med Sara Bergmark Elfgren, Cirkeln-berömd och sjukt trevlig, gick på läsning med densamma och tillbringade delar av dagen i stora salen för att se bland annat Hannu Rajaniemi och Charles Stross prata med varandra. På kvällen gick vi ut och drack drinkar på ett ställe helt klätt i vitt kakel, där man om man hade tur kunde höra de som satt intill. I mitt fall blev det ingående samtal om genreskrivande och bokmarknaden med Sara BE.

På söndagen var jag helt färdig. Hjärnan var överlastad, jag hade sovit för lite, ätit för lite, druckit för lite vatten och allmänt njutit av tillvaron så till den milda grad att jag nästan slutat bry mig om vad som stod på programmet. Förutom att jag hade en egen högläsning (av första scenen i Särskild och en novell om Gustav, antikhandlaren från Udda verklighet) och satt med i en panel, samt att jag inte tänkte missa EBears hedersgästtal. I övrigt fick det bli vad det blev. Frukosten var vid det laget traditionsenligt intagen tillsammans med M.D. Lachlan, som skrivit Wolfsangel och The Elfish Gene, och eftersom vi pratats vid varje morgon under tre dagar gick jag på intervjun med honom också. Det var väldigt intressant att höra hur någon rört sig från att skriva komedi och humor till att skriva fantasy. Han var generellt en väldigt trevlig och rolig person, nu ska jag bara läsa hans bok också.

En packad dag senare rusade jag och Kapten iväg till vårt tåg, svor över att vi inte valt tyst kupé för hemresan och började planera nästa års Åcon. Cat Valente ska vara hedersgäst och det skulle vara toppen att åka på det.

Jag har tusen citat från alla föredrag och paneler jag bevistade, mängder med bilder undangömda i en kamera nånstans, jag är fortfarande uppfylld av förundran och beundran över allt arbete som lagts ner på ett arrangemang som det här, och jag har verkligen inte smält allt som sagts och gjorts än - trots att det är en vecka sen. Jag tar av mig hatten för arrangörerna, det här med kongresser är verkligen något alldeles speciellt. Hoppas att vi ses på en i framtiden!