Det här med söndag

En ledig söndag, helt ledig, är inte en självklarhet för mig. Jag har jobbat helger sedan jag var sexton och söndagar, varje söndag, i sju år. Då var det dessutom ett tungt lagerjobb som man blev riktigt trött och sliten av. (sanning med modifiktation, jag var ledig någonsöndag emellanåt, ibland till och med var tredje, men eftersom jag jobbade varje lördag kändes det inte alltid av.) Hur som helst, har man en gång vant sig vid att helgen är lördag kväll så kommer det lite som en överraskning att ha en hel dag till för sig själv. Det är nu flera år sen vi slutade med söndagsjobbet (två och ett halvt och lite till) men jag kommer fortfarande på mig själv med att njuta extra av de lediga söndagarna.

Ända tills jag kommer på vad jag borde göra. Tvätta, städa, sortera papper, sköta bokföring, träffa några av vännerna som inte blivit prioriterade på sistone, träffa familjen, motionera, skriva förtusanbövlar! och allt annat som hopar sig i veckorna.

Och sen kommer dagar som denna, där lördagen var en helt ledig dag och full av allt det ovan. Alltså helt och hållet ledig. Det är något alldeles speciellt. Jag har sovit galet länge, ätit brunch och nu fikar med SGA S4 på dvd. Allt utan att lämna pyjamasen. Inte det sämsta. Sen kommer det att bli en promenad och en midjehög väns första scenframträdande (tösen är 6 år och det ska bli väldigt roligt!). Jag kommer på mig själv med att njuta av söndagen igen. På samma sätt som när jag inte räknade med att den skulle finnas och allt var undanstökat tidigare. Det är fantastiskt. Hoppas ni har en lika fin söndag på era respektive platser.