I en bokhandel nära mig

Jag är petig med mitt skrivmaterial. När jag väl ska skriva för hand ska det vara sköna pennor och bra papper och det blir mer handskrivet än annars när jag håller på att starta upp projekt. Just nu är jag i startgroparna för två nya projekt och mina pennor har alla tagit slut. Pennjakt genom tre städer hade kammat noll, men idag var jag på Bokia på Hansa och tänkte prova min tur igen. En expedit såg mig där jag stirrade vilt på pennhyllan och frågade om hon kunde hjälpa till. Jag förklarade läget, att jag skrev för hand och att inte vilken penna som helst dög till det och, under över alla under, hon hade min pennsort hemma! När jag sen skulle betala (jag skaffade fem på en gång, lika bra) så konverserade hon mig artigt och frågade vad det var jag skrev. Jag skulle just till att svara när jag får syn på min bok vid kassan. Frontad. Med en blurb! Jag har glömt vad det stod (något om Malmö i alla fall) men jag höll upp boken som förklaring.

Sen kändes det lite underligt. Hon blev glad och överraskad, hennes kollega också, men jag rodnade till fötterna, svamlade lite och när de bad mig så signerade jag två av böckerna med en liten hälsning till den tänkta läsaren, sen gick jag därifrån alldeles yr och till mig.

Jag har gjort en stock-signing. Min första. Där ser man.