Länksallad

Som vanligt är internätet fullt av spännande länkar och här är några av de som landat i mitt knä på sistone: En artikel om hur man framgångsrikt hanterar stress. Kan vara bra att veta var jag har den, tänker jag. (via @KameronHurley på twitter)

Och från stresshelvetet till kinesiska bilder av helvetet. De här är väldigt grafiskt tydliga, ni har blivit varnade. (via @sirtessa på twitter)

En kombination av Mansfield Park och faktiska internetkonversationer i den här illustrerade tublrn. (via Maria K.)

Om man gillar cosplay eller kostymskrädderi så kan man göra sämre än att följa Angela Claytons blogg. Jag hittade henne när jag letade efter bilder på Elsa från Frozen-cosplay och är nu helt fast. Hon har stor variation på sina projekt, från den flygande bisonen i Avatar till en klänning av vit slöja och blomblad.

Nu vet jag inte hur insatta ni är i tvisten mellan Amazon och Hachette men det finns divor (drivor! snöskred!) av länkar med saker som sagts och tyckts från båda sidor. Jag har många olika problem med Amazons beteende i den här frågan så jag är inte vansinnigt intresserad av en 'balanserad' länk. En bra plats att börja, om man är sugen och ändå ovetande, är John Scalzis Whatever-inlägg i saken.

Jag har en nytänd förtjusning för sf, som i att jag leker med tanken på att skriva det igen, och då tänker jag förstås genast på ISS. En gång var det min högsta önskan i livet, att vara kosmonaut och jobba på ISS. @Astro_Alex är där just nu och har precis åkt rakt igenom norrsken. Nej, jag är förstås inte alls avundsjuk. Inte det minsta.

Oöversättligt - Anjana Iyer

Av naturliga skäl tänker jag rätt ofta på översättningar av saker. Jag har svårt att komma ihåg ifall jag har hört något på svenska eller engelska, jag kan ibland komma på rätt ord på engelska men famla efter det på svenska när jag skriver, och så finns det de där begreppen som är helt utan rätt översättning.

Jag talar för en gångs skull inte om den korrekta översättningen av nyanserna i illusionist-warlock-sorceror-magician-magi-wizard eller alla de där andra viktiga frågorna. Nej den här gången handlar det om en begåvad artist, Anjana Iyer från Nya Zeeland, som tagit itu med viktiga ord som inte har en motsvarighet på engelska och illustrerat dem charmerande som en del av ett 100-dagarsprojekt. Det heter "Found in Translation" och är precis det.

Som med många andra fynd, det är på Bored Panda det händer.

Och det är inte utan att jag känner igen mig i många av de här begreppen. Känslor som kanske hade varit lättare att förmedla om jag haft orden för dem. Min obotliga längtan efter Egypten, som jag kände som om jag hörde hemma i (låt vara att det var det gamla Egypten, men ändå) t.ex. Veltschmertz är ett sådant ord. Och jag är tydligen någon som ägnar sig åt "tsundoku" dessutom. Vem kunde ana?

Det är en metafor för livet

Just nu känner jag mig som den här insekten. [youtube http://www.youtube.com/watch?v=ZbIHK28Zl0M]

Hittat via io9 där det också spekuleras kring ifall det rör sig om ett existentiellt sammanbrott. Jag känner att det inte är en orimlig tanke.

For emergencies: squeking baby sloths och tvättbjörnskullerbyttor

Här, ifall livet är för tungt och saker går dig emot, titta på en video av pipiga sengångarungar! Tack till Karin Tidbeck för den här: [vimeo 91515679 w=500 h=281]

Sloth Squeak! from Lucy Cooke on Vimeo.

Och den här som jag inte kan sluta titta på:

http://i.imgur.com/UbadHc8.gif

Rymden!

Jag misstänker att jag delar min fascination med en massa andra människor här och att jag inte är den enda som ville bli kosmonaut när jag var liten (inte astronaut, kosmonauterna hade ett bättre rymdprogram just då, hade jag hört). Det har aldrig helt släppt, det där suget, och jag vill fortfarande upp om det någonsin blir möjligt. Kanske inte att bo på Mir, som var min plan som ung, men något. Och så läste jag om det här, skicka din kremerade aska till rymden. Och det är väl talande att min första tanke var "om inte förr, så i alla fall då!". När jag läste Chris Hadfields uppdateringar och tittade på hans videoinspelningar från rymdstationen så fick jag en sådan otrolig 'vad jag önskar att det där var jag'-känsla, kombinerad med 'jag önskar att jag var en lika bra människa som han verkar vara'. Det var skönt att se en astronaut som något så vardagligt, som gör sina saker, pratar om sitt liv och sina uppgifter, tar sig tid att skypa med skolklasser medan han äter sin lunch för att det är det är ett sätt att dela med sig av det privilegium han har som får vara i rymden. Och jag tror att det fungerar, att folk blir inspirerade. Jag menar, jag känner mig inspirerad, så vuxen och avlägsen från rymdprogrammet som jag är. Och så har vi den här forskaren som fått sin teori om Big Bang bekräftad!

Och den här bilden av solen som roterar medan den visas i flera olika ljusspektrum

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=2WRgXvdasm0])

Den här modellen av rymden ifall månen var en pixel stor är som den själv säger "tedious" men intressant.

Och låt oss avsluta med en av de finaste versionerna av Space Oddity som någonsin gjorts:

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=KaOC9danxNo]

Webcomics

Den som följer mig på instagram har kunnat se hur min läsdagbok ser ut - det är mest serier just nu. Det har sina randiga och rutiga orsaker: mest är det för att jag har läst så vansinnigt många bra böcker på sistone att det känns svårt att plocka upp något som inte är kvalitetssäkrat (dvs något som jag inte har en aning om hur det kommer att passa mig), jag är ju på en bra plats just nu, där det mesta känns ok med litteraturvärlden; dels är det att jag har en hel hög med serier liggande hemma som har fått vänta tills jag var klar med Tiptree-läsningen och nu jäklar är jag redo för dem; och sist men inte minst är det skönt att läsa bilder när jag försöker producera ord själv, de krockar inte i huvudet på samma sätt som när jag läser den perfekta formuleringen och får vallningar mellan "det här hade jag aldrig kunnat skriva" och "jag vill också skriva såhär" (det har som sagt varit många böcker jag verkligen gillat på sistone). Men det är inte bara serier på papper som har gällt, jag har förstås mina webserier också. De två jag följer dagligen är som såpoperor fast bättre (och kortare avsnitt) och därför surfar jag in varje dag för att läsa dem: Questionable Content och Girls With Slingshots. Just idag är det GWS som har gett mig den största belöningen - en relation jag följt länge med karaktärer jag bryr mig om har just nått en kulmen som jag hoppats på. Om ni inte vill bli spoilade så är det här länken till arkivet istället för serien.

Jag är säker på att jag har pratat om serier här förut, men fega inte för att komma med förslag på webcomics att kolla upp. En liten lista kan ju börjas med:

Sinfest xkcd Looking for group

Dagen till ära

Idag publicerades intervjun ETC gjorde med mig om Tiptree Award. Samtidigt fick jag de goda nyheterna att Rupetta (vinnare av årets pris) ska komma i en pocketutgåva! Så de som inte lyckades lägga händerna på en av den begränsade inbundna upplagan men ändå vill ha en pappersbok har något att se fram emot. Jag har också lyssnat på avsnittet av Galactic Suburbia, en feministisk podcast från Australien om fantastik, där de pratar om (bland mycket annat) Tiptree-priset. Den podcasten är alltid värd att lyssna på, men varning utfärdas: läslusten blir bara större av att lyssna på dem och jag har köpt mer än en bok under tiden som jag hört dem prata om den.

Jag kan också glatt meddela att ingen har gratulerat mig idag, för allvarligt, vem säger "grattis till att du lever i en ojämställd värld där alla de andra 364 dagarna handlar om män"?

Kalle och Hobbe och Dune!

Jag är vansinnigt förtjust i Kalle och Hobbe. Jag är inte riktigt lika förtjust i Dune, men den har sina ljusa stunder och filmen är helt makalös. I kombination däremot! Det här är en fullständigt underbar blandning: Bill Wattersons Kalle och Hobbe och citat från Frank Herberts Dune.

(Tack till tor.com för fyndet!)

Angående bokomslag

Låt mig säga från början att jag har haft väldig tur med mina omslag. Anna Henriksson är inte bara en fantastisk redaktör som vet att ge precis rätt kritik för att låsa upp kreativiteten, hon har dessutom en känsla för sättning och väljer papper med lika stor omsorg som hon gav snittytorna (mina böcker har ett papper som känns alldeles silkigt och eftersom jag får rysningar av känslan av pocketpapper är jag extra glad för det, och de svarta snittytorna är elegansen själv), dessutom är hon omslagsdesigner. Mina omslag har jag haft vetorätt över (dvs att jag kunde neka att använda det men har inte varit inblandad i processen att ta fram det) och när jag fick det första tyckte jag att det var för rosa. Det visade sig vara min skärm som visade upp färgen fel och så var det problemet löst. Omslaget till Särskild fick jag lov att komma med ett par förslag till och sen gjorde Anna det tjusiga petroleumblå omslaget med Rådhuset på, där ljuset ser ut att komma nerifrån som om det var festival på torget framför. Båda böckerna har text på nedre halvan och det är första drömscenen från respektive bok i ett typsnitt som påminner om min handstil och ska föreställa Uddas drömdagbok. Det har inte funnits något beklaga sig över. Men jag har förstås vänner som inte haft samma tur, där det varit flera rundor med omslagsdesignern, ibland flera olika designers, eller tillfällen där författaren inte ens fått chans att neka till omslaget. Allt beror på vilket kontrakt man har eller vilken lust till samarbete som förlag, designer, marknadsavdelning och författare har.

Just i dagarna kommer Jeff Vandermeers nya bok Annihilation ut och det är en märklig historia. I det här bildinlägget från New York Times visas hur de jobbat med att få omslaget att passa med boken utan att väga över åt något håll som inte är troget för innehållet. Det är alltid intressant att se hur andra jobbat med sina omslag, särskilt om det är böcker jag läst så att jag kan jämföra det med innehållet och se om det ger mig "rätt" känsla. Och somliga böcker plockar man ju upp för omslaget endast, medan andra böcker väljer man trots omslaget.

Magic Bites är en bok jag tog trots sitt omslag, och tacksam för det är jag. Har ni några sådana erfarenheter?

Lagom nördigt bokspel

Det här är dagens fynd, tack Camille för att du gjorde mig uppmärksam på det! Mark Lawrence har börjat en omgång av titeldomino och folk har verkligen visat framfötterna. Jag har lagt alldeles för mycket av min morgons skrivtid med att leta igenom min bokhylla för att hitta mina egna brickor. Vi får se om jag återkommer med min egen kedja senare, det känns som något jag borde backa ifrån med stor försiktighet, så jag inte blir uppslukad.

Fler återfunna antika texter - Sapfos försvunna dikter

Jag verkligen älskar den dramatiska känslan i återfunna textfragment! Härom veckan var det översvämningsmyt och idag fick jag höra om försvunna dikter av Sapfo. Mitt hjärta bultar lite extra av sånt, så här kommer länken. Det är en riktigt trevlig historia om ett privatägt papyrusfragment som av en lycklig slump hamnade i händerna på någon som visste vad det var, närmare bestämt doktor Dirk Obbink, klassisist vid Oxford.

Jag känner ett stygn av avundsjuka också. Det måste ha varit ett sånt Indiana Jones-ögonblick att inse vad han höll i, och sen vara den som publicerar och översätter ... *lycklig suck* Mina språkkunskaper sträcker sig inte längre än att halta igenom en mellanegyptisk hireoglyfinskrift på en tempelvägg, jag lyckades inte ens ge mig på hieratiskan. Ack ja, ack ja, alla karriärer som inte blev något av. Varken astronaut, brandman, domedagsprofet eller tempelplundrare blev jag. Men jag får en djup känsla av tillfredsställelse varje gång jag hör om ett stycke text som hittat tillbaka till allas ögon även om det inte är genom min hand. Och jag kan inte förmå mig att vara missnöjd med min långa arkeologi- och egyptologi-utbildning ändå, så bokhandlare jag blev.

Dagens länkfynd: Översvämningsmyt och animerad konst

Jag blir alltid exalterad när jag hör om nya fynd av gammal text som visar att vi har fortsatt berätta samma historier för varandra, i det här fallet handlar det om en kilskriftstavla som berättar om översvämmningen och Arken tusen år innan berättelsen om syndafloden så som Bibeln känner den är nedtecknad. Det här kittlar mig på flera olika sätt: att vi är varelser som berättar saker för varandra, att det finns berättelser som är större än andra, att det går att läsa vad någon skrev för så väldigt länge sen, att den här lilla tavlan överlevt alla dessa år, att båten skulle vara gjord av rep och rund! Ja, läs själva. Den boken står på min lista. Dagens andra fynd var en otroligt fin animerad film som använder gamla tavlor som grund. Den måste ses med ljud till.

[vimeo 83910533 w=500 h=281]

B E A U T Y - dir. Rino Stefano Tagliafierro from Rino Stefano Tagliafierro on Vimeo.

Och så en bonus: en kortfilm om cikador, eller möjligen om sagor.

Dagens serietankar

Den här serien om värden i livet av Bill Watterson (skaparen till Kalle och Hobbe, denna fantastiska serie) gjorde min dag. Det är precis så det känns.EDIT: Orden är från ett tal som Bill Watterson höll, men teckningarna/serien är av Gavin Aung Than. (Tack för rättelsen!)

Och den här serien om underliga namn i fantasy är också precis rätt på. Det blir inte episkt, eller ens fantasy, eller bättre, för att det dräller av märkliga namn. Faktiskt inte.

Kolla in: Kairo i foton (högt upp)!

Det finns ett gäng ryssar (främst) som tar spektakulära foton från högtbelägna platser där de sitter (eller står) längst ut på ett tak, högst upp i ett torn, längst fram på en klippavsats och andra hissnande platser. Fotona blir makalösa, men det suger i magen och jag fruktar för deras liv stora delar av tiden. Hursomhelst följer jag en av fotograferna/fotografisidorna på livejournal och den senaste posten var om Kairo. Jag älskar alla bilderna och jag saknar både landet och staden när jag ser dem. Så mycket har förändrats och samtidigt så lite. Jag slår vad om att det luktar precis som förut och att solen och vinden känns precis som förut. För att inte tala om hur eviga pyramiderna ser ut och hur gärna jag varit en av dem, där på toppen av pyramiden om natten.

Självporträttsdrömmar - fiddle oak

Jag är helt golvad av de här underbara bilderna. Det är såhär det känns när jag läser, särskilt när jag läste som ung och som barn. Man är helt inne i historien, på riktigt där! Önskar att jag kunde göra vad Zev, fiddle oak, gör. Antar att jag gör det i text istället.

Jag menar, se bara så fantastiska hans självporträtt är! Här är bloggen, här är flickr, här är var jag hittade den och här är ett smakprov:

Wonderful genderswap of LotR!

Den här gör segervarv i mina sociala medier just nu, den är helt underbar så jag förstår dem! Jag är själv Tilda-partisk och tycker att hon kunde göra vem som helst, men flera av de andra är också fullträffar! Jag skulle se den här filmen. Lätt.

Spock vs. Spock

Rätt sätt att sälja bil till mig - just add nerdiness. Jag såg och älskade mini-Vader och när Peter Stormare snyggar till VW är jag helt på hans sida. Och nu det här: [youtube http://www.youtube.com/watch?v=WPkByAkAdZs]

Och ifall någon undrade - jag gillade verkligen Star Trek: Into Darkness. Men allvarligt, när ska det komma med fler tjejer? När ska de få prata med varandra?

Space Oddity - den vackraste jag sett

Det här gjorde min dag vackrare. Och den ger en känsla av svårmod medan den kramar hjärtat. [youtube https://www.youtube.com/watch?v=KaOC9danxNo]

EDIT: Chris Hadfield, en astronaut vid Canadian Space Agency, har gjort flera andra videor som är värda att ses. Bland andra den här om att gråta i rymden. Just den känns relevant med tanke på musikvideon.

Benedict! Neverwhere!

Och för att följa upp det förra inlägget så: ni har väl inte missat att Neil Gaimans Neverwhere håller på att göras till radiopjäs för BBC4? Och att Benedict Cumberbatch spelar ängeln Islington? io9 har lagt upp ett smakprov där Islington sjunger. Jag trodde att jag såg fram emot den här produktionen tidigare, men det är inget mot hur det känns just nu. Det är som flera önskningar i en.

"...the dreams where we've lost preciousss..."

Dagens video är utan tvekan den där Smeagol sjunger Mad World. Tack världen, tack internet, tack underbara människa för att det här är något som finns! [youtube http://www.youtube.com/watch?v=2INfnfP4wU8&w=853&h=480]

"Deagol said that we could have the precious ... or something like that."