Idag har jag pratat och pratat och pratat. Om mig, min bok, min värld, mitt skrivande. Jag är rätt trött på mig själv nu, så jag ska fatta mig kort.
Radiointervjun med P3 Kultur var först ut och det var väldigt annorlunda från att vara i studio i direktsändning. Sara, reportern, hade en massa udda frågor att ställa och vi pratade en hel del både med och utan mikrofon. Jag gillar verkligen radio.
Sen hade jag två timmar att pyssla med novellen till Aluma. Jag har en novell jag är stolt över, men den är alldeles för lång. Det är sagt att det ska bli 9000 tecken och den landar på ca 11000. Jag försökte skära ner den utan att kompromissa på stämning, handling eller karaktärer utan framgång.
Sen var det tv-intervjun. Tv är verkligen ett annat djur än radio. Kameran är med som en tredje samtalspartner. En partner som behöver se saker ur alla möjliga vinklar, på alla möjliga avstånd och i ständiga 5-sekundersklipp. Jag har aldrig gjort en tv-intervju förut så det var fantastiskt roligt, men vad nervös jag var innan! Som vanligt lugnade det ner sig när jag väl var igång, men jag höll på att smälta bort av nerver innan.
Det var förvirrande att säga snarlika saker en gång till, fast till en annan person, jag var inte säker på vad jag redan sagt.
Precis innan tv-reportern, Nikolai, dök upp slogs jag av en idé till en novell. Det skulle bli så bra! Hoppas den håller hela vägen, jag är verkligen nyfiken på den här historien så det kan bli hur intressant som helst att skriva.
Det har varit en spännande dag men nu är jag helt färdig och det kommer att bli tidigt isäng känner jag.
